Segelfartyg byggda i Kärra

Venus sjösattes från Kärra Varv 1871.

Huvudredare:

 K.Ginström från Kärra, G.A. Fredriksson och K.J. Blomberg från Söglö, samt 42 övriga småredare. 

Befälhavare:

K. Fagerström, K.P. Grandell, M.W. Johansson och K.A. Samuelsson. 

Venus förliste vid Anholt den 19 augusti 1898.

Wilhelm sjösattes från Kärra Varv år 1872.

Huvudredare:

G.A. Fredriksson och K. Blomberg från Söglö.

År 1906 ägdes fartyget av K.F. Hjelt från Dalsbruk.

Befälhavare

W. Henriksson, G. Eriksson, A. Bäcklund, K.J. Grönroos, Strandberg och A. Fagerström.

År 1898 påkördes Wilhelm av Bremenångaren Augusta i Helsingfors varvid bogsprötet ramponerades.

År 1908 avriggades fartyget och såldes som pråm till AB Granit i Hangö.

Olivia byggdes sannolikt på Kärra Varv år 1874.

Redare:

S. Jansson, R. Stenroth, G.A. Fredriksson och A.L. Ginström.

Befälhavare:

C.J. Jansson, V. Malin, K.J. Ginström, V. Gustafsson, V. Eriksson, V. Ginström, A.J. Sundell och O.E. Gustafsson.

På resa från Attu till West Hartlepool år 1877, grundstötta Olivia vid Attu Labbholm. Fartyget kom loss och sökte nödhamn i Ölmos, för att undersöka skadorna. Då inga läckor upptäcktes fortsattes resan.

År 1899 såldes fartyget till Nystad.



Bertha byggdes 1875 på Kärra Varv.

Huvudredare:

K.J. Blomberg från Söglö.

Befälhavare:

L. Henriksson, K.A. Eriksson och K.A. Ginström.


I maj 1894 påseglades Bertha under bogsering i Firth of Forth av den danska skonaren Bien. Fartyget erhöll skador, som det danska rederiet ersatte.

År 1904 såldes Bertha till Raumo.

Nikolai sjösattes från Kärra Varv den 6 juli 1884.

Huvudredare:

rusthållaren G.A. Fredriksson från Söglö och korrespondentredaren A.L Ginström från Kärra.

Befälhavare:

G.A. Bäcklund, K.V. Sandell, O.E. Gustafsson, K.A. Ginström och S. Ahlgren. 

Fredagen den 19 maj 1899 var Nikolai på resa från Ibiza till Nystad med saltlast under befäl av sjökapten S. Ahlgren. Man tog lots vid Enskär. I hårt väder gick fartyget på grund vid Storglidan syd om Enskär. Fartyget blev vrak men besättningen räddades. Nikolai var oförsäkrad och rederiet ansåg att lotsen förorsakat olyckan. Flera rättegångar följde. Slutligen förkastade Åbo Hovrätt fordringarna på lotsen. Rederiet led en stor förlust. En del lösgods bärgades och såldes på auktion.



Gullkrona sjösattes midsommaren 1920.

Redare:

Dragsfjärds Rederi AB (senare Dragsfjärds nya Rederi AB) med Emil Roos som korrespondentredare.

Befälhavare:

W. Holmström och O. Fagerström.

Fartyget utrustades med en 180 hk råoljemotor. Den 10 november 1921 avgick Gullkrona med sin första timmerlast från Åbo till Hull.

År 1939 var fartyget i åländsk ägo, men såldes under kriget till Helsingfors. Den 11 januari 1941 befann sig Gullkrona på resa från Rostock med stenkol till Helsingfors. I höjd med Ösel sprang fartyget läck och sjönk i hård storm. Besättningen räddades av ett ryskt fiskefartyg och kom hem via Leningrad.

Fartyget torde vara byggt på Kärra Varv 1864.

Redare okänd.

Fartyget har troligtvis byggts på Kärra Varv år 1867.

Redare

A.V. Blomberg

Befälhavare

W. Andersson

Onni byggdes sannolikt på Kärra Varv år 1889.

Huvudredare:

G. Henriksson

Befälhavare:

K.A Lindholm

Fartyget fanns 1910 på Åland.

I november 1918 tog kommunalrådet, riksdagsmannen Emil Roos initiativet till att bilda Dragsfjärds Rederi AB. Så skedde och många intresserade aktieägare slöt upp för att bygga ett träsegelfartyg med hjälpmotor på gamla Kärra Varv, som sannolikt varit nedlagt sedan 1889 då skonaren Onni löpt av stapeln. Den 20 september 1919 skulle Draken sjösättas, men så skedde inte. Först den 2 oktober lyckades sjösättningen med hjälp av en tillkallad bogserbåt. Fartyget utrustades i Åbo, där det fick en 150 hk råoljemotor av typ Björneborgs Mekaniska Verkstad (i dag Rosenlew). 

Befälhavare:

W. Ginström, J. Holmström, O. Fagerström och N. Saarinen. 

Efter att ha råkat ut för flera mindre haverier, såldes Draken år 1928 till Nystad.

Den 10 november 1929 var Draken under befäl av sjökaptenen Niilo Saarinen. på resa från Uleåborg med trävirke till Köpenhamn. Ungefär 30 sjömil sydväst om Utö slog fartyget läck. I hård storm försökte man nå nödhamn vid Utö. Försöket misslyckades och fartyget strandade ca. 300 meter från Utö, där det bröts sönder. Fem man av de tio man starka besättningen drunknade.